cambria

bror åkte tillbaka till katrineholm idag, så nu är jag ensambarn hemma igen. fast det har jag varit van vid i några år nu, så det är inget nytt. idag kollade jag gamla band för att se om det fanns något bra på dom, och det fanns det. jag hittade det jag sökte efter. imorrn är det sista dagen på lovet. känns ganska skönt faktiskt. att återgå till vardagen och tillbaka till kompisarna i skolan, och våra luncher.

jag som trodde att saker och ting inte kunde bli värre. men man ska aldrig tro någonting. jag såg faktiskt fram emot att skolan skulle börja nu. dagarna med lisa och våra upptåg. och såklart marielle och martina också. skolan är ingenting utan er. men nu kan min vardag ändras ännu en gång, och inte till det bättre. så de 1,5 år som jag har kvar i skolan kan bli ett helvete. men får hoppas att det inte blir så. jag vill bara att du ska må bra, men det kommer du inte göra om det bli såhär. inte jag heller.