cambria

nu är det återigen ett nytt år. det har hänt mycket under tvåtusenåtta som jag vill minnas, men även saker som jag helst av allt vill glömma eller som jag så innerligt önskar aldrig hade hänt. saker som gjorde mitt år underbart är studenten, balen, bruce springsteen konserten, flytten från osby till halmstad, nya vänner, gamla vänner som alltid finns där och min familj. finns säkert fler saker, men just nu har jag så många andra tankar. men tyvärr så har beteendet inte förändrats vad gäller den mänskliga rasen. varför få andra att må dåligt för att själv tro att man ska må bättre av det? låt mig leva mitt liv så låter jag dig leva ditt. jag är glad att jag har flyttat från osby. det finns få människor där som är ärliga och fina människor. de flesta är falska och gör allt för att tro sig vara omtyckta. det låter säkert som om jag egentligen bryr mig, men det gör jag inte. sålänge det inte innebär att några av mina nära mår dåligt utav det. just nu längtar jag tillbaka till halmstad. det är där jag bor nu, och det är där mitt liv är. jag blir glad när jag kan komma hem och träffa min familj och mina vänner, men allt annat som finns här är inte värt att ödsla tid på. efter allt som har hänt så är jag inte samma person. jag orkar inte prata med folk som jag inte egentligen bryr mig om och det är inget som man kan bli arg för eller slänga elaka blickar emot mig för. varför ska jag lägga tid på att hålla kontakten? jag litar inte på människor och det har jag all rätt i världen att inte göra. hade det på något sett visats att vänskapen hade varit värd att behålla så hade jag funnits där. men man kräver något tillbaka. falskhet är det värsta som finns. varför låtsas att man tycker om någon eller lägga ner tid på denne om man egentligen inte gör det eller får något tillbaka? men våga inte dömma. jag har orsaker till att känna som jag gör.
jag ska inte förutspå något som kommer hända detta året. men allt jag hoppas på är ärlighet och äkta vänskap.