cambria

snyggt att få ett stort jävla ärr på armen. ibland kan man vara på tok för klantig. haha, vilken rolig mening. det har iallafall varit en ganska lugn vecka än så länge. fick finbesök av stina i tisdags då vi spelade betapet mot claes som va på andra sidan stan och sedan åkte vi och storhandlade. igår så var det dags för kåren igen. förfesten här blev mycket liten, men vi tre vet hur man ska göra. vid halv tio gick vi sedan till kåren, självklart då det va gratis inträde, tog en happy-hour och satte oss i loungen. då det blev lite segt bestämde vi oss för att dra till streling där de andra befann sig, men väl framme så va de andra på väg därifrån. så efter ett tag så gick jag hem och skulle laga mat. det var då det inträffade, jag brände mig. vad gör man egentligen för att mätta sin hungriga mage. fick sova med en ispåse. va rädd att den skulle gå i sönder, men när jag vaknade så låg den hel bredvid mig. idag gick mina planer i stupet både på grund av vädret, men även på grund av en seg människa. men det är sånt som händer. det blir nog av imorrn istället. om jag har tur så kommer d. och besöker mig i helgen.
mer än saknad.

vilken vecka. att spendera hela sin tid med att plugga inför en tenta och sedan inte veta om det var tillräcklig kan få en att få spader. skrev iallafall tenta idag och allt jag kan göra är att vänta på mitt öde. jag önskar och hoppas att det gick bra iallafall. jag kan inte veta förrens jag fått resultatet i min hand. är så trött nu och vet egentligen inte om jag orkar gå på tentafest ikväll. dessutom ska två av mina festkompisar inte med. jag saknar även min högra hand, min vapendragare d. men d. är iväg och gör huvudstaden osäker och jag är här. här i halmstad och är lite hemmasjuk. kanske pågrund av att det har varit en jobbig vecka och jag har även varit sjuk. ibland är det inte rättvist. men jag kan inte klaga, åt ju tacos igår. tycker dock inte om att de att dåliga personlighetsförändringar stannar kvar hos personer. har iallafall äntligen fått internet vilket inte var en dag för tidigt. äh, får väl ta mig i kragen och dra mig till tentafesten iallafall. jag håller vad jag sagt och kanske till och med lovat. hej, jag kan inte komma ihåg allt. förresten så saknar jag mina favoriter. var är ni någonstans?

just nu sitter jag hemma. ja, eller hemma hos mina föräldrar. men det kommer alltid att vara hemma för mig, vad mina vänner än säger. jag älskar min lägenhet på nyhem, det gör jag, men det är ändå något med mitt rum som jag växt upp med. här finns ju även min familj och min hund. sist jag delade med mig av mitt liv var det väl inte på den ljusa sidan. frågan är om det är det nu heller. jag önskar ibland att jag inte tänkte så mycket. kanske borde jag ta några av de råd som jag har fått under min livstid. eftersom att mitt minne är så kort så vet jag inte vad jag kan dela med mig av. under denna veckan har jag iallafall blivit bjuden på underbart god lasagne av min fina vän stina, fått sprit från tyskland, sett drott förlora återigen, gått på några speed-dejter, spenderat tid i skolan, åkt på road-trip till vetlanda, fått två nya smeknamn, varit glad samt varit mindre glad. jag är inne i en sån del av mitt liv. jag vet inte vad jag vill, och jag har problem med att lämna saker bakom mig. jag vet bara att livet aldrig går som man planerat samt att vänner ska man vara rädd om. ett sms på en helt vanlig dag kan göra den så mycket bättre. jag borde kanske egentligen skatta mig lycklig. önskar dock att vikten minskade på mina axlar, och att jag kunde gå framåt istället för att stå kvar sen fyra år tillbaka. det är svårt att förstå att en händelse kan fastna så mycket. jag önskar att det försvann. jag önskar att jag inte hade låst in mitt liv så mycket på en person. det är svårt att släppa in någon nu. det är svårt att inte vara oförstålig. men det är inte jag som vill hålla fast så hårt, det är bara den människan jag blivit. jag är iallafall glad att jag fick prata ut med min bror idag. kanske är det därför jag gick med på att sitta uppe och vänta på att han ska ringa så att jag kan hämta honom. men sen gör jag allt för de jag bryr mig om. varför bli illa omtyckt för det?