cambria

klockan fyra kalifornisk tid så var jag tvungen att gå upp för att packa det sista och äta min sista frukost hemma hos familjen poirier. vid fem så satte jag och familjen oss i bilen på väg mot san diego flygplats. det var väldigt svårt att säga hej då. det var nog mest eftersom att jag inte vet när jag kommer att få träffa dom igen. iallafall efter att ha gått genom säkerhetskontrollen och hittat mitt flyg så väntande en flygresa på fem timmar och trettiofem minuter till newark. där var det sedan att snabbt hoppa på nästa flyg mot köpenhamn som varade i åtta timmar. en av de värsta sakerna som finns är att höra en dansk tjej prata riktigt dålig engelska. väl framme i köpenhamn var det att hitta det snabbaste tåget till hässleholm. väl i hässleholm så hämtade mamma och storebror mig och plötsligt så kändes det inte som jag har spenderat hela mitt sommarlov i kalifornien. väl hemma vid kvart i elva, svensk tid, så såg det mesta ut som vanligt med mindre ändringar. hade fått ett meddelande av lisa i bilen på väg hem där hon fixat så att vi skulle bowla vid tre. innan dess så packade jag upp mina väskor och hade frukost med min familj. det känns skönt att vara hemma. tjugo i tre så kom lisa och erik och hämtade mig och sedan spenderade vi en timme i bowlinghallen. det gick mindre bra för mig men det bryr jag mig inte om. jag fick äntligen träffa lisa vilket jag längtat efter sen jag åkte. nu på kvällen så åkte vi till träningen men jag orkade inte träna då jag lider av jet-lag. jag ska börja träna imorrn då jag har två matcher i helgen. jag vill komma tillbaka så snabbt som möjligt.
det har varit en bra dag och jag är glad att jag är hemma nu. nu vill jag bara träffa mina favoriter innan allt är super bra (: