cambria

just nu så är jag nere. långt nere. mina ben är förstörda och på så sätt så kan jag inte göra en av de sakerna som är roligast i mitt liv. jävla benhinnor. det finns inget värre än att komma till träningen och verkligen vara redo att ha roligt och man sedan måste gå av för att det nästan är omöjligt att stå upp. och saken är den att jag kan inte ta på tre lager tigerbalsam (utan att ens känna av den) och två ibumetin varje dag bara så att jag kan klara av en träning utan att få känslan "snälla döda mig". för det är så det känns. jag är kanske lite gnällig just nu, men jag mår riktigt dåligt av det. en annan sak som jag just nu mår dåligt av är det faktum att min helg ska spenderas i stockholm. det är något jag inte alls ser fram emot. jag skulle hellre åka tillbaka till kalifornien där pressen på en inte är så stor. för just nu är mitt schema fullt och jag blir stressad utav det. jag har inte en tom dag på evigheter. jag kan inte ens pricka in en helg då jag kan åka till växjö och hälsa på mina favoriter i deras nya lägenhet. hurdan vän är man egentligen. jag hoppas bara att de förstår. det här har inte varit den bästa början av en vecka precis. men sen finns det ju vissa ljusa sidor också. definitift sparks.

alexander säger: nelly utan fotboll är ju som en hink utan spade.