cambria

tankarna bara virrar rundor och jag vet att jag inte klarar att gå igenom samma sak ännu en gång. jag är feg. men det är bara för att jag har blivit sårad så många gånger förut. och nu har jag satt mig i en dum situation där både jag men även en annan kan bli sårad. det är inte något som jag vill, men nu har jag börjat så nu måste jag avsluta det också.
jag vet inte ens om det känns rätt. fan jag orkar inte med detta igen.
vaknade idag av ett väldigt irriterande ljud. jag antar att jag inte är den enda som saknade. vid elva så cyklade jag till busshållplatsen för att vänta in min buss till osby. väl framme så hämtade sg upp mig och vi påbörjade vår färd emot kristianstad. det var meningen att vi båda skulle köpa skor idag, men det gick ju som det gick. vi fick iallafall tag på några andra viktiga saker innan vi började färden hem igen. efter en massa byten och väntan så var jag äntligen hemma igen. det är så kallt ute så att man vet inte om man ska springa eller stanna och göra upp en eld så att man bara kan bli lite varmare. väl hemma så fick jag tiden att gå. ganska långsamt, men ändå framåt. vid sju åkte jag till träningen med lite motgångar. jag hade definitift inte lust att ha fyst-träningen idag. men som en skänk från ovan så säger tränaren "vi skiter i den idag". jubel och applåder blev det och vi satte direkt igång med spelet. det gick mindre bra idag, men man får ju spara det bästa till på lördag.
imorrn så blir det skola hela dagen och sen på kvällen så ska vi hämta hem vår nya familjemedlem. och på fredag så kommer storebror hem. det ska bli skönt att slippa vara ensam.