cambria

man kan se på livet på många olika sätt. just idag så väljer jag att se det som till mestadels positivt. efter en lång veckas tentaskrivande så lämnades den äntligen in i torsdags. jag och sarah skulle fira genom att shoppa lite i stan, men det gick ganska illa. vid tre kom claes för att hämta oss så att vi kunde åka och spela lite fotboll. men hallen va upptagen så det blev godishandlande och en promenad på en mil ungefär. och det va faktiskt sant. precis som jag gjort hela veckan så sov jag i sarah otroligt fina soffa under natten och på fredagsmorgonen så tog vi bussen till ullared. jag spenderade för mycket pengar, men jag tror att det va värt det. dagen blev så mycket bättre då jag hämtade upp d. på stationen mot kvällningen. äntligen fick jag besök av denna fantastiskt underbara person. vi handlade mat och avnjöt en god middag. vilken kock alltså. på lördagen blev det shopping och d. fick tag på en massa saker för en gångs skull. vi brukar ha otur med det annars. vi började sen förfesta vid tre då vi sedan skulle vidare till den riktiga förfesten. vi kom lite sent, men det är väl för att vi är fint folk. förfesten va riktigt rolig och jag är glad att gamla och nya vänner kan gå ihop så bra. väl framme på den "riktiga" festen så hände det en massa saker. vissa minnen är lite mer dimmiga än andra, och jag kanske till och med borde be om ursäkt för vissa saker. men det är inget som egentligen behövs ta upp här. jag är dock glad att jag fick somna bredvid d. och inte tappade en sådan fin vän. vaknade idag, eller igår om man ser det på annat vis, med lite illamående. efter att ha sagt hej då till d. vid ett så drog jag mig hem till mina fina vänner claes och stina. där har vi päst i soffan hela dagen. ja, från ett i eftermiddags till nu. det har varit massa mysigt. jag är verkligen glad för de personer som finns runtomkring mig. gamla som nya. bara det faktum att man får ett sms av vänner som betyder mer än allt guld i världen är underbart. att man inte träffas så ofta gör inte vänskapen sämre för det. blir kanske mycket svammel just nu, men jag har nog en hel del kvar i mig sen igår. men jag tycker att det är viktigt att låta människor som står nära få veta hur viktiga de faktiskt är. man vet inte hur länge man får vara kvar på denna jord. det är inte negativt sagt. hade jag kommit till himlen idag så hade jag varit ganska nöjd ändå. tack för allt.