there is a light that never goes out.

jag är fast i en knivig situation. står vid ett vägskäl och vänster har alltid varit den väg jag velat gå. sen så kommer höger där, från ingenstans och får mig att tveka. är det inte nu man ska gå på magkänsla? eller ska ett tecken från ovan komma? vet fortfarande inte om jag tror på sådant. men i vissa situationer borde det verkligen inträffa. som nu till exempel. borde känslan av ångest och vilja att springa iväg vara ett tecken nog? för bara ett par månader sedan va detta precis vad jag ville. nu har jag en fot mot höger och en återigen åt vänster. kanske borde lotta. eller be någon annan göra valet. för om det ska vara så här så väljer jag nog att vända om och gå bakåt istället. har fått höra att jag måste våga lite, inte vara så feg. men om feghet hade varit allt så hade jag lätt kommit över det. nej, det är mycket mer än så. får se vad som händer under den närmsta tiden. kanske är det ett enkelt val om ett par dagar. sova på saken som folk säger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback