cambria

jag såg fram emot denna helgen väldigt mycket. men precis som allt annat så kunde det inte gå mer fel. jag borde ha vant mig vid denna tiden. tror kanske på att allt ska bli bra ändå. vilket skämt. alla negativa saker i mitt liv som jag kämpar så för att gräva ner kommer hela tiden fram. en trevlig kväll med familj och vänner blev ett totalt fjasko. jag förväntar mig inte något annat längre. det va så pinsamt och så oförtjänat. jag hatar att någon kan tro att det är okej. det funkar inte så för mig. varje liten del av mig försvinner. snart finns det ingenting kvar. en bättre anledning att försvinna finns inte. men mina fina vänner var där för mig. jag har inte förtjänat några så fina människor. lördagen blev inte bättre heller. konstant diskuteras vem man ska skylla på och vems fel saker är. lämna mig utanför. som att jag inte har tillräckligt mycket att tänka på ändå. varför känns två veckor helt plötsligt som en evighet? under kvällen diskuterades min återkomst till fotbollen. finns inget annat jag egentligen vill. men som vanligt är det ingen som försöker se min sida av saken. om jag börjar igen kanske jag måste sluta för att mitt knä inte klarar av det. och dessutom tanken att behöva sluta en gång till. det knäckte mig tillräckligt förra gången. behöver inte gå igenom det igen. kvällen fortsatte och när vi väl kommit till borgen började allt ljusna och jag hade riktigt roligt ett tag. sen hamnade jag i exakt samma situation som för tre år sedan. och det slutade inte bättre denna gången. det är det bästa och värsta som finns. finns inget annat tillfälle då jag känner mig så svag. det är som en drog. en drog som varat så länge jag kan minnas. kan inte förstå att jag hela tiden lyckas luras in i att det snart kommer sluta annorlunda. känner mig återigen otroligt dum. önskar att det inte hade hänt. hatar att känna mig så kluven. behöver inte höra något sådant när jag kommer vara borta så länge. nu kommer detta vara vad som uppehåller mina tankar en lång tid framöver. tanken om vad som hade varit om jag inte åker.